Eko-mat

När jag gick in på ICA hajade jag till, de hade stora gröna skyltar med ”ekologiskt” lite här och där i butiken. ”Vad nu då” tänkte jag, och ”va bra att de har så mycket eko”.

Denna vecka (v.40) är det miljövänliga veckan och årets huvudfokus är maten. Vi svenskar köper ca 4% ekologisk mat, danskarna ca 8%. Själv köper jag allt som går ekologiskt, fast det är upp till dubbelt så dyrt. Men där går gränsen. Mat och varor som är dubbelt så dyra eko än o-eko struntar jag helt enkelt i att köpa. Har funkat bra hittills. Tycker att Naturskyddsföreningens filmsnutt o-ekologiskt sammanfattar det hela rätt bra. Det är o-logiskt att o-ekologiskt ska vara ”det vanliga” och dessutom billigare då det förstör mer och kostar oss mer i långa loppet. Dessutom vill jag äta giftfritt och att mina barn också får göra det. Önskar att skola och förskola bara serverade ekologisk mat – men det lär förbli en önskan ett bra tag till tyvärr.

Annonser

EC vid ett års ålder

Jag hoppades att bebisen skulle vara blöjfri vid ett års ålder, men det är hon inte.

Vår EC-resa har varit en berg-och-dal-bana. Ibland funkar det kanon, bara någon miss per dygn, men däremellan funkar det inte alls.

EC står för elimination communication och det viktigaste för mig har varit kommunikationen. Jag tror att ett barn som kan förmedla sina behov blir mer nöjd och mindre frustrerad. Men det är inte alltid så lätt att ha en bra kommunikation med sitt barn. Tänk er det ologiska i att ena dagen få direkt respons med en förälder som genast tar en till pottan, följt av en dag då föräldrarna bara struntar i ens signaler – bara för att man sitter i bilen/ är på stan/ är borta hos vänner. Klart man blir luttrad då och kanske slutar signalera – det verkar ju ändå inte funka.

Att det är lättare att märka av barnets signaler när den sitter i bärsele/sjal är inget konstigt utan något högst naturligt. Det är väl en av många orsaker till att barn i andra länder med andra kulturer blir torra betydligt tidigare. Men det är inte bara föräldrarnas fel att kommunikationen inte fungerar. När barnen är uppslukade av något så glömmer de av att lyssna till kroppens signaler. Det händer även efter att barnen blivit torra. För bebisar är det under utvecklingsstegen som det oftast blir krångel. Och utvecklingsstegen är många under barnets första två år och det är många dagar som föräldern inte kan ge total uppmärksamhet till sitt barn, så det är nog inte så konstigt att det tar tid och det blir en berg-och-dal-bana.

Ettårs presenter

20130922-155554.jpg
Bebisen har nu fyllt ett år! Oj vad tiden går snabbt! Nu är hon ingen bebis längre utan ett litet barn som förstår vad man säger och vet vad hon vill. Hon har precis lärt sig gå, men pratar bara ”goja” än så länge. Jag fortsätter att prata med teckenstöd, dvs förstärker de viktigaste orden med tecken i hopp om att hon snabbare ska lära sig att teckna tillbaka än att lära sig prata.

Just nu är olika djur och fordon det mest intressanta. Flygplan är bäst, de spanar vi efter varje dag. Ettårspresenterna är väldigt uppskattade, djuren i trä är roligast, därefter kommer kakan som man kan dela och boken. Pussel är än så länge lite för svårt för att vara roligt, men det är ju bra med utmaningar. En gunga hade hon också gillat, men de finns ju i lekparken. Annars är det de vardagliga sakerna som intresserar mest, allt från att borsta tänderna till att laga mat. Jag försöker låta henne vara med så mycket som möjligt och tackar henne för hjälpen när hon hjälpt till att plocka bestick ur diskmaskinen eller lagt leksakerna i lådan. Jag tror på att ge positiv uppmärksamhet och att ignorera när något ”blir fel” istället för att säga till , ivf när de är så här små, de vill ju inget ont, bara få uppmärksamhet.

Gröna appar

När man står i affären och ska välja vilken vara man ska köpa är det inte alltid så lätt att veta vilken som är bäst. Det är då man vill ha en app som hjälper en i valet. Min dröm är en app som läser av sträckkoden och genast ger ett svar i form av rött, gult eller grönt utifrån några väl valda kriterier.

ShopGun har kommit en bit på vägen, även om det än så länge är rätt få varor inlagda i systemet.

Naturskyddsföreningens app Gröna Guide hjälper dig att säsong-smart välja fisk, frukt och grönsaker samt hålla koll på vad olika miljömärkningar står för. Lättanvänd!

Varautanfara är en nylanserad app som ska ge information om olika varugrupper. Informationen är bra, men man blir inte så mycket klokare när man står där och ska välja mellan två varor. Den är mer som ett alternativ till att läsa någon av de betydligt mer ingående böcker i ämnet som finns.

Bättre gillar jag då den Norska appen ”Hormonsjekk” som har undersökt några tusen olika hud- och hårvårdsprodukter om de innehåller hormonstörande ämnen eller inte. Man får ett tydligt svar med färgkod (grön=ok, rött=innehåller hormonstörande ämnen).

Några fler appar som jag själv inte provat finns listade hos Supermiljöbloggen.

Radioprogram om kemikalier i dammet hos en barnfamilj

Idag sändes ett program på radion: ”De osynliga kemikalierna del 1”. Där pratade de om vilka farliga kemikalier som hittades hemma hos en barnfamilj. Fraggel-figuren i plast innehöll både PVC och kadmium, badrumsmuggen både bly och kvicksilver och dammet i både vardagsrummet och lekrummet hade förhållandevis höga halter bis-fenol A med tanke på att de som undersökte inte hade sett någon tydlig källa för just den kemikalien.

Lyssna och lär!

Själv funderar jag på det här med städningen hemma hos oss som är under all kritik. Kanske värt pengarna att ha städhjälp?

Kemikaliekväll i Täby

I kväll har jag varit på seminarium i Täby, där flera pratade om vilka farliga kemikalier vi har runt omkring oss och vad vi kan göra för att minska vår exponering. De som talade var: prof. Åke Bergman, författarna till boken ”Handla rätt för en giftfri barndom”, skapare till den nya appen ”Vara utan fara” och Naturskyddsföreningens kemikalienätverk. Anordnare var Linda från toxboxanu.se

Kort kan man sammanfatta kvällen så här: Det finns många farliga kemikalier runt omkring oss i vår vardagsmiljö, dessa behöver regleras med lagar och förordningar och för att nå dit måste vi medborgare påverka politikerna (bilda opinion och rösta på det parti som gör mest för ett bättre kemikaliesamhälle). På vägen dit använder vi oss av vår konsumentkraft för att påverka företag att sälja oss bättre produkter och varor. Motvikt till oss medborgare som vill ha ett schyst samhälle där kemikalier är reglerade finns Kemiindustrins lobbyister (de är många och har mycket pengar).

Dessutom kan vi för att minska mängden dåliga kemikalier i våra hem städa ofta (dammsuga med HEPA-filter, fukttorka och vädra), minska på mängden prylar i hemmet (både möbler, elektronikprylar och leksaker), köpa ekologiskt och miljömärkt och banta badrumsskåpet (hård tvål, schampo, tandkräm och hudkräm räcker långt).

Några företag var där och sålde schysta grejer: RekoStart, EkoLeko, Grön Interiör och Made For Kids. De leds alla av väl pålästa och engagerade människor.

God Natt!

Katarina Johansson föreläser i Sthlm

Katarina Johansson, författare till böckerna ”Den onda badankan” och ”Badskumt” kommer föreläsa i Stockholm nu på onsdag. Passa på att gå dit och lyssna och ställ dina frågor! Se text nedan från flyern:

Vad gör badankan så mjuk och varför doftar badskummet?
Vi omger oss med prylar som utsöndrar kemikalier vilka på sikt kan leda till allt från allergier till sterilitet.
I kväll delar författaren till boken ”Den onda badankan”, Katarina Johansson, med sig av både fakta och enkla knep om hur du själv kan minska mängden farliga kemikalier kring ditt barn.

Tid: 18 september kl. 18:00
Plats: Ölmamsellen, 3 TR, Brygghuset, Norrtullsgatan 12 N (korsningen Frejgatan) Studiefrämjandets lokaler.
Avgift: Naturskyddsföreningens-medlemmar och studerande 40 kr, övriga 80 kr.

Vinterkläder, PFOA och SVT-dokumentär

De flesta vinterkläder idag (och även många höst/vår-kläder) är vattentäta eller åtminstone vatten- och smutsavvisande. Men vad innebär det?

När jag var barn var Bävernylon det bästa man kunde ha. Det är ett material, en textil, som är gjord av nylon och bomull och vävd på ett sätt som gör den vattenavvisande. Men visst blev man blöt efter några timmars lek ändå.

Sedan kom GoreTex, först på vuxenytterkläder eftersom det var ganska dyrt, men med tiden blev det allt vanligare på barnytterkläder och även skor. GoreTex är ett varumärke och det finns många liknande produkter med andra namn, som tex FineTex, etc.
Dessa kläder har blivit vattentäta genom att ett tunn tunn ”tyg” gjord av ett perfluorerat material läggs direkt under yttertyget.

Perfluorerat betyder att det sitter många fluoratomer på materialet. Fluor har den otroliga egenskapen av att vara både vatten- och smutstavvisande, och med många fluoratomer blir materialet vattentätt.

Tyvärr bryts dessa perflourerade material ner till något som heter PFOAs (perfluorerade organiska syror) som har visat sig vara både cancerogena och hormonstörande. PFOAs är i sin tur väldigt stabila och lagras i fettvävnader. Man har hittat PFOAs i isbjörnar, så de har spridits med vattnet runt hela jorden.

En SVT-dokumentär som sändes den 5/9 2013 berättar mer om PFOAs och kemikalielagstiftningen REACH ur ett historiskt perspektiv. Väl värd att se! Den finns på SVT-play fram till 5/10 2013.

Men nu till sak, vilka ytterkläder ska man då välja till sina barn (och sig själv med för den delen)? Många tillverkare har nu börjat byta ut den vatten- och smutsavvisande beläggningen från perfluorerade material till dendrimerer. H&M och Gneis hade redan förra året barnoveraller och barnjackor med en BIO-beläggning som består av dendrimerer. I år har fler hakat på, tex Didrikssons och vissa av Kappahls ytterkläder.

Dendrimererna är en beläggning som läggs utanpå yttertyget som då får dessa önskvärda egenskaper. Om beläggningen håller för många års användande och många tvättar återstår att se. Vidare är materialet ganska nytt och dess miljö- och häsopåverkan är inte heller helt utrett. Men, avskräcks inte av detta, då dendrimererna hur som helst är ett mycket bättre material ur miljö- och hälsoperspektiv än perfluorerade material.

Ekologisk höst

Så har sommaren lämnat oss för denna gång och därmed också den årstid som det är lättast att vara eko på. Visst är det svårt att hitta en bra solkräm utan cancerogena kemikalier, sandaler utan ftalater (plast) eller krom (läder), barnpool och badleksaker utan PVC, ekologiska jordgubbar och andra frukter och grönsaker. Men det går. Det finns bra alternativ.

Då känns hösten och vintern betydligt svårare med önskan om vattentäta skor/stövlar, overall, regnkläder, åkpåse till vagnen, inomhusmiljön med leksaker och möbler, långväga transporterad frukt och grönsaker osv. Men även här finns det bättre och sämre alternativ och jag hoppas kunna guida er till bra val.

Har ni något specifikt ni önskar få råd och tips om är det bara att skriva en kommentar här nedan så ska jag se om jag kan hjälpa till.

Härlig höst på er allesammans!

Sy tygblöjor med dolt spärrskikt

Jag har tidigare beskrivit (18 juni 2013) hur jag syr dra-upp-blöjor som är praktiska att ha när man ECar en bebis som inte vill ligga på skötbordet. Nu ska jag beskriva hur man syr träningsbyxor/tygblöjor med dolt spärrskikt (så att inget skal av PUL eller ull behövs) och med knappar på sidorna. Dessutom har denna modell en ficka där man kan stoppa in inlägg (dvs en tygbit som gör att den suger mer).
Så här ser den färdiga blöjan ut:

20130814-114922.jpg

20130814-114936.jpg

Men nu tar vi det från början.
Mönstret jag använder är återigen ett gratismönster från Green Mommys. Nu har bebisen min vuxit och väger nu 9 kg och 74 cm lång, så nu funkar mönstret bra som det är utan några modifieringar.

20130814-115423.jpg
Men för att få till fickan på ett bra sätt lägger man till ca två cm i ryggen på både inner och yttertyget.
Som syns på fotot har jag klippt ut en bit i bambufleece, en bit i mönstrad jersy och en bit i PUL-belagd tencel.
Den PUL-belagda tenceln är i princip samma sak som vanlig PUL (PUL-belagd polyester). Men då jag vill hålla mig till naturmaterial så långt det går valde jag tencel istället för polyester. PUL är polyuretan, samma polymer som finns i många regnkläder. När den tillverkas används isocyanat, en mycket otrevlig kemikalie, och vid förbränning avges den. Men under användning vid normala förhållanden och temperaturer avges inget giftigt.

Om ni tittar noga på fotot ser ni att PUL-tenceln är smalare klippt än de två andra tygbitarna. Först syr man fast PULen med yttertyget. Jag la den plastiga sidan av PULen mot avigsidan av yttertyget och sicksackade ihop. Sedan syr man fast resår i ryggen på både innertyget och yttertyget. Sy resåren ca 2-3 cm in på tyget med sicksack, sträck resåren medan du syr (för mer utförlig info och bild se blogginlägget där jag förklarar hur man syr dra-upp-blöjor). Vik över kanten och sy en raksöm så resåren göms i en kanal.

Nu är det dags att sy ihop tygstyckena. Lägg inner och yttertyget räta mot räta och sy raksöm så långt in som din resår är bred (tex 8 mm eller 10 mm). Sy runt om hela men lämna öppningen bak fri (där du just sytt fast resår). Sy sedan fast resår i benöppningarna och eventuellt även framtill.

Vänd blöjan genom öppningen där bak och vips så har du en nästan klar blöja! Nu ska du bara sätta dit knappar (eller kardborre om du gillar det bättre). Jag valde att sätta dit KAM-knappar genom båda lager tyg. Man kan även sätta dem så de inte kommer i kontakt med barnets hud, men då måste man förstärka under knappen genom att lägga dit en extra bit tyg (gärna ganska styvt), så tyget håller får många på- och av-knäppningar.

Inlägg sys lämpligen av bambu eller hampatyg, men en vikt gästhanduk eller liknande funkar också bra.

Lycka till!