Klimatfällan

Tänkvärd, humoristisk film från Föräldravrålet!

Annonser

Bästa schampot – och utan dåliga/farliga kemikalier

20140825-213657.jpg
Äntligen, efter att ha letat i flera år och provat det mesta, har jag hittat det perfekta schampot! Jag är extra glad för att det är svanenmärkt och inte innehåller några konstigheter.

20140825-213322.jpg
Nu behöver jag bara tvätta håret en gång i veckan för att det ska se snyggt och rent ut – och alla i familjen kan använda samma schampo till både kropp och knopp. Det gillar jag!

Vad är det då som jag vill undvika i vanliga schampon?
”Parfume” – för att under det lilla ordet kan både allergiframkallande doftämne och hormonstörande ftalater gömma sig.
”-sulphate” – för att sulfat-tensider är starka tensider som torkar ur hår och hårbotten. Det leder till ökad produktion av fett i hårbottnen vilket gör att man vill tvätta håret oftare. Samtidigt torkar hårtopparna ut och man behöver balsam för att håret ska se snyggt ut. Milda tensider, så som sockertensider – lauryl glucoside – i detta fall gör håret rent utan att vara uttorkande.
”Methicone” och andra silikoner, för att dessa lägger sig som en hinna runt hårstråna och endast går bort med starka tensider. Vanligt i både schampon och balsam. Får håret att se glansigt ut och bli lättkammat.
”Parabener” – för att dessa konserveringsmedel är hormonstörande.
”-isothiazolinone” – för att dessa konserveringsmedel är allergiframkallande.
”Polyeten (PE), polymetylmetakrylat (PMMA) m.fl.” – för att plast inte hör hemma i kosmetika/hygienprodukter. Mikroplasten passerar reningsverken och åker ut i våra vattendrag där de drar till sig miljögifter (lika leker bäst – miljögifter vill hellre vara på mikroplasten än i vattnet). Dessa äts upp av plankton och små djur i tron om att det är mat, som sedan äts upp av större fiskar som äts av fåglar och människor.
”Zinkpyrition” – för att den är giftig för vattenlevande organismer. Förbjuden att ha i båt-botten-färger, varför skulle man då vilja ha det i hårbottnen?

Farliga kemikalier i hälften av plastprodukterna KEMI undersökte

Kemikalieinspektionen har låtit undersöka 62 plastprodukter, så som handväskor, pennskrin, mobilfodral och plånböcker. Hälften innehöll det hormonstörande ämnet DEHP. En fjärdedel innehöll förbjudna kortkedjiga Klorparaffiner. Mycket illa! Det visar återigen att lagstiftningen inte räcker till, att det behövs mer transparens i vad varor innehåller och mer kontroller. Inför innehållsförteckning på alla varor!

Utdrag från KEMIs hemsida om deras undersökning:

16 varor innehöll kortkedjiga klorparaffiner i höga halter. Klorparaffiner används bland annat för att göra plasten mjuk och ämnena är framförallt farliga för miljön eftersom de stannar kvar där mycket länge. Kortkedjiga klorparaffiner är förbjudna enligt POPs-förordningen.

DEHP fanns i höga halter i 32 analyserade delar. DEHP är hormonstörande och kan skada fortplantningsförmågan. Ftalater är inte förbjudet att använda i varor som inte är riktade till barn, men små barn kan ju tänkas suga på andra varor också och på så sätt exponeras.

Länk till hela texten.

Rösta miljösmart i valet 2014

Valet närmar sig – och med det alla vårs unika chans, ja kanske t.o.m. skyldighet, att välja vilka som ska styra landet de kommande fyra åren. Hittills tycker jag att valdebatten varit rätt så lam. Alla partier vill att vi ska få det bättre och ingen vågar sticka ut hakan och förorda någon radikal förändring. Och det är väl inte så konstigt, vi har det ju rätt bra (både internationellt och historiskt sätt) även om de svagaste i samhället alltid kan få det bättre. Men det finns frågor som politikerna inte vill göra till valfrågor. Klimatet och miljön. Kanske för att de är så stora och komplexa, kanske för att det kostar så mycket att förändra till det bättre, kanske för att de inte vågar stå upp mot industrin. Vilka orsaker det än är så tycker jag det är fegt och fel att dessa viktiga frågor inte kommer högre upp på agendan.

Därför uppmanar jag er alla att ta reda på vad politikerna i det parti du tänker rösta på har för planer för att förbättra för miljön. Personval (att kryssa för den man vill ha) är här viktigt, eftersom alla partier vill ha en bra miljö och en hälsosam befolkning så är det mer upp till varje enskild politiker hur mycket de vill satsa och prioritera frågan.

Men vilka är det då som värnar extra mycket om miljön?
Man kan läsa om vad olika politiker vill och vad de prioriterar, man kan läsa Naturskyddsföreningens valgranskning eller själv lyssna till vad politiker och branschfolk tycker är viktigt nu på torsdag 21/8 kl 18.00 i Brygghuset i Stockholm.

Saker jag anser viktiga är:
– Konsumenters rättighet att få veta vad man köper. Jag förespråkar en innehållsdeklaration på alla saker som går att köpa. Då blir det mer transparent, lättare för inköpare och konsumenter att göra ett aktivt val och svårare för försäljare att skylla på de inte visste.
– Bra och stark lagstiftning. Som skyddar oss medborgare och vår natur från farliga ämnen. Inklusive kontroll som betalas av producenterna och inte av medborgarna.
– Hormonstörande ämnen. Hur ska dessa definieras? Vilken lagstiftning ska gälla? Ska försiktighetsprincipen tillämpas? En mycket viktig fråga då vår och naturens hälsa och fertilitet står på spel.
– Plast. Framförallt microplast i haven på vilka miljögifter ansamlas och som sedan äts upp av plankton och fiskar i tron om att det är mat och som letar sig vidare upp i näringskedjan.
– Halogenerade ämnen, tex bromerade och klorerade flamskyddsmedel samt polyfluorerade ämnen som används pga sin smuts- och vattenavvisande egenskap. Halogenerade ämnen bryts ner mycket mycket långsamt i naturen och sprids därför till alla jordens hörn. Dessa ämnen borde inte få användas till vardags utan bara i speciella fall.

Gör årets val lite mer intressant genom att fundera på, prata om och lyssna efter miljöperspektivet!

Kemikalieuppror!

En namninsamling har startats av Linda Persson och Malin Knutz som båda är forskare vid Karlstads Universitet, småbarnsföräldrar och författare till bloggen Kemikalier i Barns Vardag. De vill att Sverige ska gå före vad gäller lagstiftning mot farliga kemikalier i vår omgivning. Ett mycket bra initiativ! Heja heja!
Du som läser detta, klicka vidare på länken här och läs mer om vad namninsamlingen gäller samt skriv på om du håller med! Att visa sitt intresse för en fråga är det bästa sättet att få politiker att ta frågan på alvar. I år är det dessutom både val till EU-parlamentet och Riksdag/kommun/landsting, vilket gör att politiker är extra måna om vad vi väljare tycker!

Länge sedan sist

Nu var det länge sedan sist jag skrev. Jag har jobbat och inte haft tid att blogga. Men här kommer en uppdatering.

Bebisen har blivit 1 1/2 år nu! Tänk vad tiden går fort. Hon springer omkring och busar, älskar att göra samma sak som storasyskonen (6 och 9 år) gör och är allmänt levnadsglad.

För ett par veckor sedan var hon så gott som torr, dvs blöjfri. Två missar per dag blev det oftast, och berodde lika mycket på att vi inte såg signalen att hon behövde gå på potta som att hon ibland struntade i att säga till för hon hade så roligt just då. Men sedan blev hon magsjuk och efter det totalvägrade hon att gå på pottan och gjorde allt i trosorna. Suck! Efter en vecka hade vi tröttnat på alla bajsiga kläder och hon fick ha blöja istället. Hon fortsatte att totalvägra pottan och bajsade oftare än vanligt. Till slut provade vi att byta ut vällingen mot låglaktosvälling och då blev det bättre! En trevlig bieffekt blev också att hon sov hela natten och vaknade inte och skrek som hon gjort senaste tiden. Antagligen har hon haft ont i magen den lilla stackaren. Nu får vi se om det är tillfällig laktoskänslighet till följd av magsjukan eller om det är ”riktig” laktosintollerans hon har. Äldsta barnet och vi föräldrar är laktosintolleranta, men jag hoppas att det bara är tillfälligt.

Hon har börjat prata enstaka ord. Några gör hon med teckenspråk men de flesta säger hon. Ibland kombinerar hon de två. Jag fortsätter att stödteckna när jag kommer ihåg (och kan, nu är det så många ord att jag inte kan tecknen på ens hälften!)

Vad gäller ”giftfri uppväxt” så har hon mest begagnade kläder (och ytterkläder/skor) och några nya GOTS-certifierade hon fått av mor/far-föräldrar. Leksakerna hon leker med är duplo, som är gjord av hård plast och därför inte innehåller hormonstörande mjukgörare, tygdockan hon fick som liten, en vagn till dockan och böcker. Sedan vill hon ju allra helst leka med samma saker som storasyskonen, dvs smålego, färgpennor, mobiltelefon mm. Tur nog har hon slutat stoppa saker i munnen annars hade jag varit konstant orolig med allt smålego överallt.

Maten vi äter är så långt det är möjligt ekologisk. För det mesta är den även vegetarisk. Bebisen äter så gott som allt, bara sallad och mycket stark mat ratas. Äts gör det på porslinstallrik (vi har en i rostfritt också som är utmärkt att ta med på utflykter), med bestick i rostfritt stål. Vatten och välling dricks ur glasflaska.

Bada och tvätta håret gör hon sällan, bara när det behövs (vilket är var annan vecka ungefär) och då använder vi ett milt, oparfymerat schampo och vegetabilisk olja i badvattnet. Händer, ansikte och rumpan tvättas dock varje dag med ljummet vatten och om det behövs en mild, oparfyrmerad hård tvål.

Städa är viktigt för att få bort farliga kemikalier som samlas i dammet. Torrmoppning följt av våtmoppning är det bästa, men jag erkänner att hemma hos oss blir det damsugning följt av våtmoppning. En grundlig städning en gång i veckan blir det och vi försöker att ”bygga bort” damgömmor genom att ha dörrar på bokhyllorna och leksaker i papp-lådor med lock.

Bra eko-julklappar till barn

Nu stundar julen och med den årets störta köphysteri. Men vad är det vi vill ge våra små? Egentligen.

Glädje såklart. Känslan av få känna sig betydelsefull. Lyckan att få något man länge önskat sig.

Allt detta ryms i så mycket mer än sakerna i leksakskatalogen. Ge bort upplevelser! Teater, bio, ett besök på simhallen, en skidutflykt, ett bullbak, helt enkelt något ditt barn gillar. Ge av din tid. Gör något själv med barnet. Det ger glädje och känsla av att vara betydelsefull.

Om man nu absolut vill ge sitt barn fler saker, tänk på vad barnet verkligen vill ha och köp något hållbart som kan ärvas eller säljas vidare den dagen intresset falnar. Eller köp något begagnat! I dag är det nästan tabu att ge bort redan använda saker. Varför det? Vad kan vara bättre än att få en leksak, bok eller klädesplagg som någon annan älskat?

Föreläsning Ekoleko

20131015-213007.jpg
Ikväll har jag lyssnat till Madeleine Lime som driver företaget Ekoleko. Hon berättade om vilka farliga kemikalier som kan förekomma i leksaker och hur de påverkar oss. Hennes tips var att:
• Köp några få bra leksaker i trä/tyg.
• Undvik plast. Köp naturgummi eller plast av tex majsstärkelse istället.
• Köp leksaker tillverkade i EU. Undvik leksaker gjorda i Kina då var tionde leksak därifrån innehåller för höga halter av farliga kemikalier.
• Tänk på om produkten du vill köpa klassas som en leksak, med strängare lagstiftning, eller som tex ritmateriel, samlarobjekt (tex bilar) eller hudvårdsprodukt (tex barnsmink).
• Tänk på att leksaker till barn under tre år har strängare lagstiftning och är därför bättre ur kemikaliesynpunkt.
• Eftersom leksaker innehåller så mycket kemikalier är det bra om de kan förvaras i ett annat rum än det rum som barnet/barnen sover i.

Så speciellt mycket leksaker behövs faktiskt inte. Det här gillar mina barn:

Min ettåring (12 mån) gillar just nu böcker (hård kartong), bilar (trä) och bollar (tyg). Dockor (tyg) är bra att testa hur världen fungerar med, tex så borstar hon tänderna på dockan och ger den napp. Leksaksspisen har fått flytta in i köket. Kastruller i rostfritt, mat i tyg och tallrikar i porslin (allt från IKEA). Duplo är också kul. Det är plast, men hård plast vilket är bättre än mjuk.
Allt för strikt/präktig orkar man inte vara, man får hitta en lagom nivå och kompromissa ibland.

Femåringen gillar också att leka ”hur fungerar världen”-lekar och då är leksaksspisen, affären (som jag byggt av en bokhylla), kojan (sänghimmel i bomull) och utklädningskläder, skor och väskor bra att ha. Annars är det mycket dans och musik (mikrofon är poppis).

Åttaåringen har slutat leka rollekar. Här är den centrala platsen i rummet en myshörna med gosedjur. Dans och musik (piano) är även här populära aktiviteter. Annars är det utelekar med kompisar som gäller, och att spela på våra mobiltelefoner så klart :/

Övriga leksaker har jag lagt upp på vinden i väntan på bättre tider. Genom att alternera vilka leksaker som är framme så blir de som varit på vinden ett tag som nya.

Pris till Retoy

Veckans affärer har korat grundaren till företaget Retoy till årets samhällsentrepenör. Retoy säljer inga leksaker, utan barn får komma dit och byta sina leksaker mot andras leksaker. På så sätt vill de lära barn om medveten konsumtion och det överkonsumtionssamhälle vi lever i idag. Jag tycker idén är super, men går ändå inte dit med mina barn då de antagligen skulle komma därifrån med några plastleksaker eller elektronikleksaker som jag inte vill ha i vårt hem. Det finns några få begränsningar angående vilka leksaker som får vara med i bytet. De värsta sorteras bort, så som leksaker som luktar starkt av plast eller parfym, gamla mjuka plastleksaker, slime och smink. Mer info här. Men jag känner att jag nog har ännu högre satta krav. Leksaker tillverkade före 2007 har jag helt rensat bort då strängare lagstiftning trädde i kraft då. Ännu strängare regler blev det 2011, men då jag inte vill bidra till överkonsumtionen så tycker jag det är bättre att barnen leker klart med dessa leksaker än att jag byter ut dem ”bara för att”.